Karneval

Överallt i vår region är det karnevalståg att se, narrar var man än ser. Men karneval (på tyska "Fastnacht") är inget för oss i år... vilket förstås är till fördel att inte hela huset blir fyllt av konfetti. Speciellt när det har regnat är det så härligt när de färgglada papperslapparna kletar fast överallt!Har i veckan äntligen fått tillbaka svensk TV igen, var en väldigt fin finjustering! I allafall försvinner många program med signalerna kl. 17.oo, för att först återkomma framåt halvelva på kvällen. Har en lånad 80 cm's parabol och jag köpte också en sådan i december, vi har bara inte kommit till att sätta upp den ännu. Nu tänkte jag ändå slå på stort och bytte igår ut 80-centimeterns mot en som har diameter 120 cm! Inga problem, tänkte vi när vi åkte till Freiburg, den har ju plats i bilen. Visade sig ändå att den hade några centimeter mer och passade precis INTE in i bilen! Vad göra? Markus kom på den geniala lösningen att surra fast den på taket. Killen i affären gav oss ett passande snöre och sen ville han stänga affären, så vi fick köra ut bilen från fabriksområdet och surra fast den utanför. Sen satt den bombsäkert på taket, men vi körde ändå försiktigt hem. Tur att jag inte åkte dit själv, som jag hade tänkt från första början!
Nu är det bara frågan om när jag kan få hjälp att få upp detta vidunder. Stefan som har hjälpt mig vet att jag brukar ligga på honom tills jag får min vilja fram... Sen har han ju också en syster boendes i Sverige, där har han hjälpt henne att få in tysk TV, och vet hur viktigt det är.

Har nu jobbat två dagar den här veckan. Var helt färdig efter en hellång arbetsdag och bara kastade mig på soffan i torsdags när jag kom hem.
Blev kallad till personalchefen tillsammans med min chef i torsdags. I dessa "finanskristider" kan vi omöjligt anställa någon ny. Dvs, att min kollegas plats inte blir ersatt (hon är gravid med tvillingar och sedan längre tid sjukskriven pga. risk för missfall). Vi räknar med att hon inte kan komma tillbaka nåt mera, därför har de givit mig förslaget att jag istället för 35 tim. vecka ska få utökat till 37,5. Från kl. 8 till 16 varje dag med en halvtimmes middagspaus. De minskar därmed öppettiderna. Ser inget annat val än att acceptera det, är ju bara en halvtimme mer per dag, det är ju OK. Och att börja en halvtimme senare är ju heller inte dumt. Tror inte att det gör nån skillnad på lönen, men man ska inte klaga i dagens tider. Många av mina kollegor måste jobba mindre för att företaget ska spara pengar och risken är i framtiden stor för ev. uppsägningar. På så vis har jag ju faktiskt en säker arbetsplats!
Idag har vi en skönslapp söndag, till middag idag blir det asiatisk curry-kycklingssoppa (het!) och till efterrätt en hederlig smulpaj av björnbär och hemgjord vaniljsås. Smarris!
Må så gott!!

Fredag den trettonde....

...har aldrig varit nån otursdag hitintills, men nu börjar jag undra...
Fick ett samtal från Annas skola idag, "Anna är på väg till sjukhuset i en ambulans, hon har skurit sig i fingret". Visade sig att ambulansen ändå var på skolan för att ta med en kille som gjort sig illa, och nu fick Anna också följa med i den.
Höger tumme, - överdelen - var nästan avskuren i en skärningsmaskin (vet inte vad de heter, en sån som man klipper till papper i). Som tur var så satt nederdelen av det skadade fast och den övre delen kunde sys fast. Det blödde väldigt mycket, och Anna blev illamående när hon såg att fingret var"glappt", så att säga. Usch ja, stackars henne! Kan vara att nerverna har tagit skada eftersom hon inte har nån större känsla i fingret, förutom smärtorna.
Sen i förrgår kväll har vi också Markus sängliggandes hemma med influensa och feber. Ja, det här börjar likna ett riktigt lasarett! Tur att en annan är så pass på benen igen att man kan ta hand om de som bättre behöver det!
Ja, och sen var det ju det -> svensk TV funkar inte längre sen en orkan som vi hade i onsdags. Den har vridit och vänt på parabolen, så den står helt "åt skogen"!
Snacka om otur alltså. Ja, jag vet, ska inte gnälla!
Önskar alla en trevlig helg!

Hemma igen

Jaha, var väl ett tag sen man bloggade. Fast jag har väl haft anledning till det, förstås. Kom hem från sjukhuset i måndags eftermiddag. Skönt, var det att komma hem igen!
Jag är sjukskriven tom den 18 feb. och får inte göra mycket, bara vila och koppla av. Inga tunga lyft och ingen städning!! Nu är det bara näsvård som gäller, från tidig morron till sena kväll. Näsduschar, havsvattensspray, citronolja, lavendelolja, inhaleringar... Mor har skickat flera svenska korsord, så att det inte blir tråkigt för mig!
Nu när man har börjat förtränga smärtorna som uppstod efter operationen (fast inte så mycket smärtor ändå, mest obehag i näsan och en smärre depression orsakad av narkosen), kan jag ändå varmt rekommendera det här till andra som har problem med för trånga nässkiljeväggar. Jag kan ANDAS igen!!!! OK, snarkar lite gör jag fortfarande, näsan är ju fortfarande svullen osv. men det blir bättre för var dag. Och jag väntar på dagen när jag kan känna ALLA lukter igen!
Fick panik första gången som jag såg mig i spegeln på sjukhuset. Hjälp, jag ser ju ut som en flodhäst! Vågade inte fråga doktorn om det skulle stanna kvar på det viset.... Som tur var blev det inte så :o)
Vi var tre på rummet, förutom jag en 82-årig dam som brutit sin fotknöl (var väl fullt på kirurgen), en 27-årig tjej som gjorde samma operation som jag; var jättebra för vi kunde stötta varandra. Inga problem var det när det hade hänt lite missöden i blöjorna på den äldre damen. "Usch, måste väl var hemskt för er med den här lukten i rummet??" Vi tittar på varandra, bägge med bandage under näsan, "näää, vi känner ingen lukt..!!"
Roliga kufer man får se på sjukhuset, en städtant hade håret precis som en golvmopp, hi hi. Men råkade alltid stöta emot sängen när hon skulle torka golvet.... aj!!
Ordensystrarna (= nunnor), liknande pingviner, som svassade omkring och mätte blodtryck och feber. Vi hade syster Franziska från Indien hos oss, alltid med ett snällt leende på läpparna. Sen förstås, "entertainern" Willy som försökte hålla alla på glatt humör. Han lyckades dåligt i början (man tänkte bara, UT härifrån, människa!!) men alltefter att dagarna gick kunde vi skratta åt hans skämt (fast skratta gjorde skitont.... ajajaj)
Förresten kan jag tala om ett gott råd som jag har fått veta av hals-näs-öron-läkaren; vid förkylningar, snyt dig aldrig! Det hamnar bara i bihålorna och trycker mot trumhinnorna när man snyter sig. Se bara hur barnen gör på sitt naturliga vis; drar upp snoret i näsan. Föräldrarna säger till sina barn att snyta sig istället, men det är helt fel. Sen kan jag rekommendera näsdusch, tänkte i början att det måste vara jätteäckligt, men inte alls, det är en stor hjälp vid snuviga näsor och en lättnad. Pröva på!
Ni får ursäkta att jag avstår att sätta in några bilder på mig just nu (fast det brukar jag väl inte göra annars heller...)
Må så gott!