Dop

Idag var det dop i grannorten Hügelheim, lilla Emily döptes. Hon är redan sá stor sá hon aldrig skulle passa i nágon dopklänning, föräldrarna (mamman är Markus kusin, mors sida) föredrog att framlägga dopet till sommaren, när det är fint väder och det var det ju ocksá idag! Ett riktigt solsken är hon ocksá, lilla Emily!
Emily med hennes mamma Carola
Med "tante Fanny" (hennes namn fick jag ofta höra i början när jag träffade Markus, om det hände nágot, sá var det alltid i beröring med henne. Varje annandag jul är det tradition att fira hos henne, hela tjocka släkten är med) och mormor Christa.
Oj, vad törstig man blir efter en sán här dag!!

Den här bilden pá Emma och Anna har Anna tagit ett svart-vitt foto av. Den är sà söt tycker jag, Anna ser ut som en gammal gumma! Och Emma ler sá sött.

Jaha, vad har hänt annars. Jag har börjat lära in en ny kollega pá jobbet. Hon är jättetrevlig och vi kom direkt bra överens med varandra. Vi sa att vi kompletterar varandra bra, jag de nordiska spráken och hon de latinska. Hennes mamma kommer frán Slovenien och pappan frán Sicilien, sá hon är uppvuxen tvásprákig. Engelska och italienska är heller inga problem. Nu har jag bara tre dagar kvar att arbeta sen tar jag SEMESTER!!!!!!! Ordet láter ovanligt, senast jag hörde det var i oktober förra áret dá vi var i Toscana, Markus och jag. Ja, nu är det pá tiden. Jag har blivit tillfrágad om jag inte kan utöka min blog till svenska/tyska, men det láter sá ansträngande. Dá skulle man kunna välja mellan en svensk och en tysk flagga... Hallo, alle Leute aus Deutschland die diese Seite anschauen, es ist mir zu anstrengend in zwei Sprachen zu schreiben. Bitte, verzeiht mir, ich habe diesen Blogger erstellt für meine Verwandten in Schweden!! Wenn ihr lesen wollt müsst ihr einfach schwedisch lernen!! Tut mir leid, Leute...

För övrigt kan jag berätta att mordet som hände här för nágra veckor sen, har äntligen blivit utrett. En 31-árig man har blivit häktad och han har ocksá erkänt, men motiven är fortfarande oklara. Hur kan en man som har mördat en 13-árig flicka, som bodde endast nágra kvarter vidare,áka vidare därefter till jobbet och látsas som om inget hänt?? Hur kan man vara med och söka efter liket??? Hur kan man gá pá begravningen och sörja tillsammans med föräldrarna och skolkamraterna??? Vad lever vi i för en värld? Ska man vara rädd för sin egen granne??